Dagarna flög förbi utan att något märkvärdigt hände. Skolan, hemma, läxor. Det var det enda jag ägnade mig åt. Det hände ibland att jag och Lizzy hängde med varandra efter skolan men oftast inte för när jag kom hem sent så brukade pappa slå mig som vanligt. Jag hade bestämt mig för att ge all min tid till läxorna och skolan. Jag brydde mig inte särskilt mycket för jag hade redan en värre smärta djupt inom mig. Alex. Jag hade försökt undvika honom så mycket jag kunde hela den här veckan men jag kom på mig själv då och då tänka på honom. Det var bara för svårt att inte låta bli. Men varje gång jag tänkte på honom försökte jag också påminna mig om vilken skitstövel han verkligen var. Han hade ringt mig ett par fåtal gånger och smsat mig men jag svarade inte på det. Faktum var att jag planerade på att byta nummer. Jag ville inte ha någonting med Alex att göra längre.

Jag åt färdigt min macka och gick upp till toaletten för att borsta tänderna och ta en snabb dusch. Efter att jag hade duschat och borstat tänderna gick jag in till mitt rum för att fixa i ordning mig. Jag tog på mig en vit färgad linne med en grå kofta på och ett par mörka, tighta, jeans. Jag lät håret vara utsläppt för att det skulle torka snabbare nu när jag hade duschat. Jag gick ner för trapporna och tittade på klockan. Det var bara 5 minuter kvar tills bussen skulle vara här. Jag var rastlös. Pappa sov (ingen stor överrraskning) som vanligt och Rick var i skolan och mamma var på jobbet. Jag fick syn på den röd rostiga spegeln hängandes i väggen och bestämde mig för att ta en titt på mig. När jag såg mig i spegeln vart jag skrämd. Detta var inte jag. Såg jag verkligen såhär hemsk ut? Jag hade blåa ringar runt ögonen och såg oändligt trött ut. Visst jag visste att jag såg ut såhär men jag hade duschat ihopp om att allt det trötta skulle försvinna ur mitt ansikte men jag hade fel. Det gjorde det inte. Jag skakade huvudet åt mig själv och sprang uppför trapporna och in till mitt rum. Lite smink skulle nog göra susen. Jag drog ett lager maskara på mina ögonfransar, satte på lite löst läppglans och lite conealer under ögonen så att de mörka ringarna skulle försvinna. Jag kollade på fönstret och såg att bussen var här. Jag sprang snabbt nerför trapporna och slängde en blick på spegeln innan jag satte på mig mina skor och gick ut. Jag såg åtminstone lite bättre ut.

När jag klev på bussen möttes jag av, till min förvåning, Lizzy. Hade hon inte egen bil? Jag satte mig ner bredvid henne.

-Hej, Vivian! hälsade hon

-Hej Liz, varför åker du skolbussen? frågade jag.

Hon ryckte på axlarna. -Orkar inte köra idag. Men när jag ska hem blir det ett problem.

Jag skrattade och nickade. Vi småpratade tills vi var framme. När vi klev av bussen var det 10 minuter tills vi började. Jag fick syn på en kille jag inte hade sett tidigare i skolan. Han stod med Jeremy och pratade.

-Liz, jag kommer snart jag ska bara fråga Jeremy en sak.

Hon nickade lite frånvarande och fortsatte knappa på sin mobil. Jag gick iväg mot Jeremys håll. Jag skulle bara hälsa på Jeremy lite kort och han kanske skulle presentera mig för den andra killen. Jag hade faktiskt lärt känna Jeremy de här senaste dagarna trots att han hängde med Ella och deras gäng så var vi ändå vänner även om Ella inte var särskilt förtsjust i mig. Vi hade kommit varandra ganska nära som vänner och han var dessutom snäll. Om bara Ella inte hängde med honom hela tiden så skulle jag nog till och med våga på mig att fråga han om vi skulle kunna äta lunch tillsammans någon gång. Bara som vänner.

-Hej Jeremy! Hälsade jag när jag kom fram.

-Wow, Vivian, vilken överraskning.

Jag kollade på killen och märkte att han var väldigt snygg. Han hade brunt hår och lika bruna ögon som Alex...

Just ja. Alex. Idag hade vi idrott vilket betydde att jag skulle träffa honom. Hur skulle jag klara mig då?

-Så är du en ny tjej här i skolan? frågade killen.

-Japp, började förra veckan, du?

Han skakade på huvudet. -Nej jag har varit på semester, förresten jag är Jason.

-Vivian. sa jag precis när jag hörde att det ringde på skolklockan. Jag skulle börja lektionen nu. - Kul att träffa dig, Jason. Men jag måste gå till kemin.

-Jag ska också till Kemin! utbrast han. Jag skrattade och sa till Lizzy att vi skulle träffas vid idrotten, för vi hade inga lektioner tillsammans fram till idrottslektionen. Sedan gick jag till kemin med Jason. När vi kom in hade mrs Tanner inte kommit än så jag och Jason slog oss ner på en ledig plats och pratade. Vi kunde inte ens prata en sekund innan några personer, som han tydligen kände, kom fram och pratade för fullt med Jason. Jag märkte att han var väldigt populär. Ingen stor överraskning faktiskt. Jag menar titta på killen! Han var snygg, hade självförtroende och var rik att döma av hans kläder. Eftersom han hade berättat att Jeremy och han hade varit vänner väldigt länge så umgick Jason säkert med de Jeremy hängde med. Det vill säga Ella och hennes anhängare och de rika.

-Så känner du Ella? frågade jag när alla andra gick tillbaka till sina platser

Han ryckte på axlarna. -Hon är min vän, men jag umgås inte med henne så mycket. Jag måste erkänna att hon är rätt dryg. skrattade han.

-Ingen nyhet precis. Hon är inte snäll mot mig eller Lizzy och jag vet hurdan dryg hon är. sa jag och tog fram mina böcker.

-Lizzy? frågade Jason.

Jag suckade och himlade med ögonen.

-Lizzy! Känner du inte henne? Rött hår, ganska blyg men trevlig, har glasögon?

Han skakade på huvudet.

-Ni rika snobbar känner ju bara de personer ni vill känna! utbrast jag och drog handen genom håret.

Jason skrattade. -Jag drev bara med dig. Jag vet vem Lizzy är, men jag umgås inte med henne.

-En lättnad att du känner henne i alla fall. sa jag och log mot honom.

Vi skrattade igen och då kom mrs Tanner äntligen så att vi kunde börja lektionen.

Jag kunde inte få Jason ur mina tankar under hela lektionen, han var rolig. Han fick mig att skratta, någonting jag har velat göra sedan Alex sårade mig. Och dessutom så behövde jag nog umgås mer med folk i skolan förutom Lizzy förstås. Jag kanske kunde fråga Jason om han ville gå ut och äta lunch någon gång eller så. Bara som vänner, inget annat förstås.

.

Jag (Felicia) skrev detta på emmas berättelse, eftersom Emma inte ännu har internet/dator tillgång. Hoppas ni tyckte om det, och hoppas detta var Emmas önskningar till detta kapitel :)

PS.Denna berättelse har inget namn ännu, hittar du på något namn så kommentera gärna det!DS